Detta FIFA-lirande
Eftersom några gamla polare, däribland Johan hade varit på Blåvitts bortamatch i Helsingborg igår (skulle också ha hängt med från början) och därmed fått minimalt med sömn var det förståeligt att han inte var den mest entusiastiska idag. Så FIFA kombinerat med bandy på altanen blev svaret på den lugna dagen. Och detta jävla FIFA. Varför kom ens detta skitspel på mina tankar?
Trots storförlust mot Ludde häromkvällen kunde jag inte neka Johans inbjudan när han utmanade mig i match. Så
sillslut satt vi där och tryckte på våra knappar i desperata försök att sätta frilägen, rädda frilägen, tackla eller rentav slå en okej krossboll. Kvalitén var inte den ultimata. Vi fick anstränga oss för att hålla duglig nivå.
Men, men. Till skillnad mot matcherna med Ludde kunde jag efterhand konstatera att jag blivit 160 spänn rikare, hur detta nu hade gott till??
Svaret var att Johan var mycket sämre än mig.
Efter att ha bett om kvitt och dubbelt tre gånger om (från 20 spänn till 40, från 40 spänn till 80, från 80 spänn till 160) tröttnade han och jag kunde titulera mig mästare. Stort! Jag vet. Samtidigt kanske det inte är så jävla fantastiskt, för är det någon som inte kan lira detta spel så är det Johan. Han får säga vad han vill men det kan han inte. Punkt slut!
/Pontus Andreasson - [email protected]
Börjar blogga för siktaochskjut.blogg.se!
Tjenare Simon Fadum är namnet, 16 år gammal och en otrolig fotbollsälskare! Började spela fotboll i vintras (alltid spelat handboll) och efter att jag började med fotbollen har intresset bara ökat! Jag brukar läsa denna fantastiska blogg varje dag, bra jobb killar! Jag har känt grabbarna sedan länge men har börjat snacka fotboll med Pontus dagligen och så fick jag erbjudandet att vara med och hjälpa deras trogna läsare med tips och kunde då inte tacka nej!
Tanken är alltså att jag lite då och då skall hjälpa läsarna med att tippa!
Tack och hej!
// Simon Fadum
Otur i spel, tur i kärlek
För efter en trevlig fotboll/FIFA-kväll med degarna Ludde och Jocke fick jag återigen känna mig slagen.
Den här gången var det inte i bordshockey utan på FIFA 09.
Den här gången var det inte mot klasskompis Johan utan mot Ludde.
Allt började bra.
Jocke brukar jag inte ha några större problem med att slå och inte heller ikväll. Men när det kommer till Ludde, då går det bara inte att sluta upp som segrare.För hur mycket jag än leder med kommer jäveln tillbaks. Hur mycket lägen jag än skaffar mig så räddar hans målvakt. Hade det behövts hade han räddat med kuken.
Spelar ingen roll hur mycket jag anstränger mig, i slutändan vinner han ändå. Spelar ingen roll hur mycket jag psykar honom, i slutändan är det ändå han som får flina.
Hade varit så skönt att piska skiten ur honom ikväll.
Skulle ha gått därifrån efter min seger med 10-6 istället för att ha godtagit hans önskan om revanchmatch, en match som skulle utse vem som verkligen är bäst. Istället tackade jag ja och förlorade, såklart!
Vem som slår vem på FIFA oss emellan är liknar en näringskedja:
Jocke slår datorn, jag slår Jocke och Ludde slår mig.
(Övrigt: Vi är i full gång med att fixa våra busrigningar vi gjort och de ska komma ut på bloggen så småningom. Har ni förslag på fler personer vi bör ringa, lämna in dem här. Birro, Ekwall, Bjärsmyr är aktuella. Mer förslag tack!)
Gooood Natt!!!
/Pontus Andreasson - [email protected]
April, april!
Har väl inte undgått någon att det igår var första april. Vill därför bara meddela er, kära läsare att mitt inlägg om att börja med fotboll igen var precis som Ludde var snabb att lista ut, ett aprilskämt.
Blev dock mycket, mycket smickrad av alla positiva kommentarer från er så på grund av det möjligen det som från början var menat som ett skämt kan bli sanning.
Återkommer inom detta!
/Pontus Andreasson - [email protected]
Mitt slutgiltiga svar: Pontan börjar med fotboll... igen!!
Jag, Pontus börjar med fotboll igen!
Har varit en del personer som frågat om jag inte ska ta tag i det igen men då har mitt svar blivit något i stil med: "Njae... vet inte, kanske...", alltså ganska svävande och luddigt. Men efter att ha hört om alla förluster för "Deggruppen" känns det som om förstärkning krävs. Eller?
Så jag drar igång någon gång nästa vecka ;). Tills dess ska jag ha hunnit fixa ihop fotbollsskor och ta reda på var kanske Göteborgs sämsta lag tränar.
Adios!
/Pontus Andreasson - [email protected]
Krossad av klasskompis återigen - Pinsamt!
När vi hade tävling för cirka två veckor sedan var det Johan, my dear classmate som tog hem en "turlig" seger. Då tippade vi Champions League-matcher och han kunde stolt kassera in 400 svenska riksdaler från nio klasskompisar, däribland mig.
I fredags, när vi besökte Världskulturmuseét med klassen utmanade han mig återigen, denna gång i annan tävlingsform. Och eftersom jag redan hade förlorat mot honom en gång tidigare kände jag att detta var en utomordentlig chans att ta revanch.
Bordsfotboll var det som gällde och jag frågade mig något i stil med: Hur jävla svårt kan det vara att vinna i något så simpelt som bordsfotboll egentligen??
Så med gott självförtroende satt jag tillslut där på min sida vid bordet med rödvita gubbar (Degerfors!!) mot en lika tänd Johan och hans blåa gubbar på andra sidan (Blåvitt!). Nu skulle jag för allt i världen inte förlora!!
Men lättare sagt än gjort.
För bara några minuter senare, efter målvaktstabbar, anfallsmissar, skott utanför från min sida hade Johan bokstavligen krossat mig.
Frustrerad satt jag där med häpen blick.
Det som skulle sluta med en seger för min del hade slutat med ytterligare en snöplig förlust.
Det som skulle sluta med en vinst för min del och få se honom sitta där på andra sidan böla hade slutat med att hans smajl och självförtroende hade stärkts ytterligare.
Det som skulle sluta med förbättrad självkänsla för min del hade resulterat i en mental kollaps.
Inte bra detta, inte bra.
Men, men... jag har mina bortförklaringar och en är det där jävla, slippriga golvet. Det där fula, gröna, smutsiga helvetesgolvet som lutade till hans fördel.
Påstår ni något annat hat fel!
Det lutade lika mycket som en skidbacke.
Fatta!
Annan faktor till hans fördel var hans spelare som var myyyycket, myyyycket bättre!
Nästa gång ska jag vara vit och blå och han ska var vit och röd, så ska vi se, så ska vi se hur det kommer gå!
Då är du körd Johan!! Då är du körd!!
/En förkrossad pontan - [email protected]
Kom ihåg när man var liten
Kom ihåg när man var liten, hur allting var så simpelt.
Hur man lekte med allt och alla utan fördomar, utan hat, utan rätten att döma.
Blev man arg var ilskan som bortblåst sekunden därpå.
Blev man ledsen var tårarna borta vid nästa blinkning.
Kom ihåg när man var liten, hur man inspirerades av de äldre pojkarna i sexan.
Hur man såg upp till dem och deras sätt att vara.
Deras sätt att bära kepsen bak och fram.
Deras sätt att ha på sig sina byxor.
Deras sätt att prata.
Hur man inspirerades av det "förbjudna".
Hur man inspirerades av det okända.
Hur man ville vara som dem.
Kom ihåg när man var liten, när man alltid hade något att göra.
Hur man kunde sitta flera timmar i sanden och bara leka.
Hur man kunde drömma om tomtar och häxor.
Hur man kunde älska den där röda legoklossen.
Hur nöjd man var för minsta lilla.
Kom ihåg när man var liten, hur man varje dag byggde upp en stor förväntan kring något.
"Kommer glassbilen idag pappa?"
"När kommer tomten?"
"Får jag godis, snälla?".
Hur man knöt nävarna i hopp om att sin största önskan skulle slå in.
Hur känslan var när det positiva beskedet nådde sitt öra.
Kom ihåg när man var liten, när alla barnen i bostadsområdet var ute och spelade fotboll.
Hur man kunde hålla på i timmar och ändå tycka det var lika roligt.
Hur alla sprang hem till sig och drack vatten för att därefter infinna sig på planen fem minuter senare.
Hur man lärde de yngsta att stå i mål för att ingen annan ville.
Hur man fortsatte spela trots föräldrarnas rop om mat.
Hur man spelade för att det var skoj, inte för att vara bäst.
Kom ihåg när man var liten, när allting var så simpelt.
När alla var så glada.
Kom ihåg när man var liten.
Ett liv utan klagomål.
Ett liv utan fördomar.
Ett liv utan missförstånd.
Och framförallt, ett liv utan press.
Jag kom ihåg när man var liten...
/Pontus Andreasson - [email protected]
En optimistisk Pontus
Solen har börjat visa sig också, våren är nära nu...
Inte mycket att klaga på alltså.
Vad har då hänt inom den runda bollens värld idag?
Jo, enligt UEFA har Liverpool blivit utsett till världens bästa klubblag 2008 (mycket underligt), Ronaldo har varit i slagsmål (inte lika underligt) samt att Hammrby har suttit upp ett mål bestående att vara topp fyra i Allsvenskan de fem kommande åren.
Återkommer senare idag, då ska även jag meddela mitt trevliga, lilla vad.
/Pontus Andreasson - [email protected]
Sjukdom och datorkrash leder till en helg dominerad av fotboll
Som rubriken lyder.
Krashad data och början på en pissig sjukdom, det var vad som inträffade mig i tisdags kväll/natt.
Sjukdomen har resulterat i utebliven skola sedan onsdag och min trasiga dator har resulterat i mindre flitigt bloggande.
Tid framför TV:n, dränkt bland snorpapper, det är är vad jag har fått ägna större delen av min tid till istället... tyvärr.
Visst, skönt på ett slappt sätt kan jag väl påstå att är vid sjukdom och förkylning/huvudvärk som jag har, men har man legat framför TV:n flera timmar i sträck, flera dagar i sträck och sett filmer som Goal 1, Goal 2 och Green Street Hooligans, filmer man sett 18000 gånger innan, då är det inte så jävla skönt och framförallt, inte så jävla roligt längre.
Nä... nu är jag inne i den fasen att jag längtar tills jag blir frisk och kan komma in i rätta vanor igen.
Är trött på att agera soffpotatis!
Samtidigt är det vid sådana här tillfällen det är perfekt att ha flera sportkanaler och då i främsta hand fotbollskanaler.
I vanliga fall hade man inte haft tid att se alla matcher som visas, men nu kan man följa allt som sänds utan dåligt samvete och i hopp om att det ska hjälpa en att tillfriskna snabbare, istället.
Bästa läsare, mycket nöje!
/Pontus Andreasson - [email protected]
[email protected]
Känner mig lite som Henke
En bild på Henke efter hans mål i EM 2004 då Sverige
vann mot Bulgarien med 5-0 i gruppspelet.
Jaha, då var vi igång med bloggandet igen och inget slappande här inte, utan jag rivstartar med ett trevligt "impuls-inlägg".
Senaste veckorna har ett antal personer försökt övertala mig med att börja lira fotboll igen.
Min ena hjärnhalva säger "Ja, för fan, varför inte?" medan andra protesterar "Stopp, hur blir det med golfen då?!".
Denna övertalning har nu gått så långt att en annan polare som la av lite senare än mig har sagt "Jag börjar om du börjar".
Jag har ingen aning om vilket beslut jag ska ta angåenden den här frågan. Jag känner dock ingen större panik, jag är ju inte ensam.
För några månader sedan började nämligen Henke Larssons tankar tänka beslut, precis sådana som jag gör för tillfället.
Ska jag fortsätta att dominera i Allsvenskan? Ska jag tjäna flera miljoner utomlands som bänkvärmare eller ska jag testa på något nytt, kanske innebandy?
Dessa frågor bollade han sina tankar sinsemellan innan han fick för sig att testa på lite Superligan-innebandy (högsta ligan i Sverige för er som inte vet).
Idag är det nästintill klart att Henke spelar ett år till för Helsinborgs IF (muntligt avtal klart), men då till frågan; vad ska jag göra?
Vad tycker ni?
Ska jag göra comeback eller strunta i det?
Ett alternativ är att jag gör en Henke i landslaget, comebacka vid tillfällen då det verkligen gäller något.
Kanske ska jag strunta i den sega, tråkiga försäsongen och säga "Tjena, får jag vara med?" en vecka innan Gothia Cup precis som han dök upp lagom till VM 2006.
Jag vill veta vad ni tycker, annars börjar jag lira innebandy istället!
Bästa läsare, mycket nöje!
/Pontus Andreasson - [email protected]
[email protected]
